TRYCKLUFTSSKOLAN

KOMPRESSORN

Kompressorer kan vara av olika storlek och ha olika sätt att komprimera luft. Vanligast är att driva kompressorn med elmotor och om inget

annat nämns här så avser värden och förklaringar just elmotordrivna kompressorer.

Några vanliga typer är:

• Kolv (Fini 0,6 - 15 kW)

• Skruv (Fini 2,2 - 75 kW)

• Lamell

• Turbin

• Scroll

Storleken man normalt talar om är kompressorns förmåga att leverera tryckluft, dvs kompressorblockets och elmotorns förmåga. Flödet som

vi då talar om uppges i Sverige normalt som fri avgiven luft i liter/minut eller annan volym/tidsenhet, se mer info under luftmängd på nästa sida.

För att ge kompressorn en buffert med tryckluft som kan variera med det ofta varierande behovet, har man oftast en luftbehållare i direkt

anslutning till blocket, men luftbehållarens storlek säger egentligen ingenting om ”kompressorns storlek” som alltså bestäms främst av

elmotorns styrka.

En eldriven kompressor består funktionsmässigt av:

1. Kompressorblock

2. Elmotor

3. Tryckströmbrytare

4. Luftbehållare

Tryckströmbrytaren är det som styr driften och i denna finns ett maxtryck inställt, där kompressorn stannar, och ett deltatryck, dvs tryckintervallet

där kompressorn jobbar. Maxtrycket och deltatrycket är anpassade för varje given kompressor, dess avsäkring, säkerhetsventiler och

dylikt OCH SKALL INTE STÄLLAS OM av andra än behörig personal. Givetvis har sedan de olika typerna fler funktioner och sina egna speciella

lösningar för att underlätta eller effektivisera driften.

Kolvkompressorer och skruvkompressorer, lite mer ingående:

KOLVKOMPRESSORN

Finns som direkt- eller remdriven, oljesmord eller oljefri, samt en eller tvåstegs. Kolven pressar luften förbi ventilblecket i topplocket där

själva kompressionen (och den mesta värmen) uppstår. Oftast luftkylda, tvåstegsmodeller har även kylare mellan stegen, det är just kylningen

mellan stegen som höjer verkningsgraden för dessa modeller.
ALLA kolvkompressorer har en belastningsgrad* < 100%, normalt ligger belastningsgraden från ca 50% på hobbymodeller till ca 80% på

industrimodeller.

SKRUVKOMPRESSORN

Finns som direkt- eller remdriven. Två skruvformade profiler med mycket exakt passform pressar samman luft blandad med olja, oljan

kyler, tätar och smörjer och separeras från tryckluften i separatorfiltret. Hela processen övervakas normalt av elektronik och skruvkompressorn

har tack vare oljekylning en belastningsgrad* = 100%

KORT OM KYLNING OCH VENTILATION

Alla kompressorer skapar mycket värme, hur stor del av den nyttjade effekten som blir värme varierar lite med verkningsgrad men fysiska

lagar ger att vid en viss komprimering kommer att ske en viss temperaturökning. Som exempel kan nämnas att vid ventilblecken på

en kolvkompressor med maxtryck 10 bar har man vid full drift ca 200ºC.

Som grundregel säger man att ventilationsarean som behövs för att leda bort värmen från kompressorrummet skall vara minst lika med 2 x

kompressorfläktens area (1 x arean in i rummet vid golvet och 1 x arean ut ur rummet vid taket.)

*Belastningsgraden anger hur stor del av den totala drift-tiden som kompressorn kan vara fullt belastad.

VAL AV KOMPRESSOR

Att välja kompressor börjar med att bestämma vad man vill göra med tryckluften, detta är ju dock ofta redan givet, och är det så finns ofta en

spec. från någon tillverkare på vilket tryck och vilket flöde som krävs. Utnyttja leverantörers informationer om de maskiner du har, läs på, men

ta gärna flödesangivelser med en sund nypa salt, räkna alltid med att du behöver en viss överkapacitet i slutänden. Det finns olika frågor som kan

vara bra att ha besvarade INNAN man ens börjar titta på kompressorer:

• Hur stort är luftbehovet?

• Vilket arbetstryck krävs?

• Vilka krav på tryckluftskvalitet?

• Var kommer kompressorn att placeras?

• Finns tillräckligt med ström i huset?

När du så har identifierat dina behov av tryckluft, finns fler saker att tänka på innan du väljer faktisk storlek och modell på kompressor:

• Max. belastningsgrad (hobbykompressor exempelvis ca. 50%!)

• Anslutningskabel (längd och dimension).

• Ventilation (till- och frånluft).

• Ljudnivå, vad kan vi acceptera?

• Serviceåtkomlighet?

När så alla dessa frågetecken är uträtade kan du välja och installera en kompressor och kringutrustning som kan ge dig det du behöver. Det som

återstår för att komma igång är att få kraften från kompressorn till varje användningsställe på bra sätt, se avsnittet om rörsystem nedan. För att

hjälpa dig att besvara några av frågorna ovan har du även till hjälp tabellerna på följande sidor.

Mer om kompressorn

RÖRSYSTEM

Ditt rörsystem är det som förmedlar kraften till dina tryckluftsverktyg, och eftersom det ofta är höga flöden inblandade så gäller här den välkända

sanningen att kedjan inte är starkare än den svagaste länken. Ett underdimensionerat eller förfallet rörsystem kan exempelvis gott och väl ta ner

verkningsgraden hos luftanvändaren till 50%.

Här följer några enkla tips för dig som vill bygga ett eget rörsystem:

1. Ringledning, tänk på att alltid börja med en lätt “överdimensionerad” stam som matar från två håll, annars riskerar ni att få tryckfall i systemets

utkanter, och vill ni bygga ut systemet så kan det vara begränsat redan från början.

2. Flöde, ha alltid FLÖDET i åtanke när ni planerar och bygger, rätt TRYCK går med lite tid alltid att uppnå genom ett sugrör, men varje krök,

varje böj och varje skarp kant i systemet kommer att hämma det höga flödet och dra ner verkningsgraden, med andra ord, tänk efter före och

planera ett så effektivt system som möjligt.

3. Luftkvalitet, tänk på vilken luftkvalitet ni vill ha, och bygg in de filter, kondenskolonner och eventuella torkar ni behöver redan från början,

annars kan mycket merarbete uppstå när man märker att det exempelvis är vatten i luften.

4. Tillgänglighet, tänk på att arbetsplatsen oftast inte är något statiskt, den förändras kontinuerligt, det borde då även rörsystemet göra.

Det är då bra om alla delar är lättillgängliga. Detta gäller i synnerhet alla luftuttag och filter osv, annars blir det lätt så att filterinsatser aldrig byts,

och att man använder långa slangar istället för rör, med tryckfall och problem som följd.

5. Noggrannhet, när ni väl planerat ett bra rörsystem, tänk på att inte montera upp det med brådska och tumma inte på noggrannheten.

Ett hål av Ø 1 millimeter läcker ut ca 60 l/minut vid 6 bars tryck, detta innebär att om ni har en kompressor på 1 kubikmeter/min och ett rörsystem

med fyra små hål på Ø 1 millimeter så är förlusterna efter kompressorn redan uppe i 20%.

ELEKTRISKA MOTORER

Värdena i tabellen är riktvärden och utgör endast en rekommendation. Rådgör alltid med behörig elektriker för detaljerad information och för

installation.

Märkström är den ström elmotorn tar ut från nätet vid 100 % belastning och vid angiven spänning.

Som huvudsäkring för kompressorer rekommenderas konventionell ”trög” typ med värde minst 1,5 x motorns märkström,

automatsäkring ska också vara av ”trög”.

Startström är den ström en elmotor förbrukar under uppstart. Startströmmen står i direkt proportion till elmotorns märkström.

Vid direktstart beräknas startströmmen till c:a 7 gånger märkströmmen.

Vid Y-D start kan startströmmen beräknas till c:a 2,5 gånger märkströmmen.

Isolationsklass beskriver elmotorns förmåga att tåla temperaturstegring i lindningarna.

Vanligaste isolationsklasserna är F och B.

B klarar en temperatur i lindningen av +130°C och F klarar +155°C,

båda är dimensionerade för +40°C omgivningstemperatur.

Rekommenderade Kablar och Säkringar för kompressorer

Skyddsklasser

Skyddsklass för en elmotor eller elutrustning anges med bokstävern IP följt av två siffror.Vanliga skyddsklasser för tryckluftsutrustning är IP23, IP54, IP55 och IP65, vissa enkla hobbymodeller har även IP20 och får då inte användas utomhus.

Den första siffran anger skydd mot beröring och inträngande föremål, andra siffran anger skydd mot vätskor.

Första siffran : grad av skydd mot beröring och inträngande av fasta föremål.

0 Inget skydd mot inträngande föremål.

1 Skydd mot beröring av farliga delar med baksidan av handen eller föremål med diameter större än 50 mm.

2 Skydd mot beröring av farliga delar med ett finger eller fasta föremål med en diameter större än 12 mm.

3 Skydd mot beröring av farliga delar med verktyg eller fasta föremål med en diameter större än 2,5 mm.

4 Skydd mot beröring av farliga delar med tråd eller fasta föremål med en diameter större än 1 mm.

5 Skydd mot beröring av farliga delar med tråd. Dammskydd.

6 Skydd mot beröring av farliga delar med tråd. Dammtät.

Andra siffran : Grad av skydd mot inträngande vätskor.

0 Inget skydd.

1 Skydd mot lodrätt fallande vattendroppar.

2 Skydd mot lodrätt fallande vattendroppar när kapslingen lutas max 15°.

3 Skydd mot strilande vatten.

4 Skydd mot överstrilning.

5 Skydd mot vattenstrålar.

6 Skydd mot kraftiga vattenstrålar.

7 Skydd mot inverkan vid kortvarig nedsänkning i vatten.

8 Skydd mot inverkan av långvarig nedsänkning i vatten.



KABELDIMENSIONERING

Vad som gäller för varje enskilt ställe måste bedömas av behörig elektriker. Tabellerna nedan är menade bara som en

fingervisning för ungefär vad man kan förvänta sig, eller ungefär vad man har att hålla sig till.

Tabeller för flöden i olika omständigheter

TABELLER RÖRGÄNGOR

OMVANDLINGSTABELL

tryckluftsbehandling = tryckluftskvalitet

I 100 m3 tryckluft* finns det 2,2 liter vatten (75% flytande och 25% som gas) 2 gram av olja, 8 miljoner fasta partiklar, luftämnen från kompressorprocessen och insugsluften. (Vid 30°C och relativa luftfuktigheten 70%, vid 7 bars tryck.)

Vatten, olja, partiklar och luktämnen påverkar kvaliteten, bildar korrision i rör och annan utrustning vilket ökar underhålls- och driftsstoppskostnaderna.

ISO 8573-1:1991 Standard klassificerar max. innehåll av kondensat, partiklar samt olja för varje användning.